Pain & Passion

Jag utbildar mig just nu till NLP-practitioner och redan efter första kurstillfället (1/6) så fick jag en enorm självkännedom. Det var som att jag låstes upp! NLP-utbildningen är det bästa jag gjort!

Under tiden fram till nästa kurstillfälle så har jag fått värdefulla insikter till hur det kommer sig att jag är jag, varför jag är som jag är.

Jag är oerhört driven och det vet jag nu att kommer ifrån när jag var liten och fick en lillebror. Det var en oerhörd smärta för mig att bli bortvald då han tog uppmärksamheten av mina föräldrar som jag hade haft helt för mig själv. ”Men jag då??” var den vanligaste meningen jag sade och fortfarande säger när jag är hemma hos mina föräldrar. Allra värst för mig var det när han stal pappas uppmärksamhet.  Det brukar i vuxen ålder likställas med att din sambo/partner/man/fru kommer hem med en ny partner och plötsligt ska det delas på personen du älskar. En kniv i hjärtat med andra ord. När pappa kom hem från hans vecka-vecka jobb så kunde han inte gå fram till honom förrän jag gav tillåtelse. Det blev ett väldans liv annars, ledsen och arg blev jag. Säkert helt ifrån mig. Först när brorsan började gråta så gav jag pappa tillåtelse för att jag tyckte synd om brorsan när han grät.

“Out of your deepest pain will come your greatest gifts, but this can only happen when you take control of the meaning.” Tony Robbins

Jag är supertacksam för min bror. Utan honom skulle jag inte vara den jag är idag. Jag skulle aldrig vilja byta bort drivet som hans närvaro gett mig. Min utmattningsdepression bottnar i att jag har haft fel fokus när jag har ångat fram. Vem skulle inte bli slut av att lägga hela sin energi på något som man egentligen inte tycker om när man brinner för något annat!?

Lista över trevliga sysselsättningar vid utmattningsdepression

Innan man börjar med KBT i Finland så blir man ofta erbjuden att gå i en så kallad Depressionsskola. Ett mer rättvisande namn är Reflektionsskola, då man reflekterar över sitt liv gällande både stort och smått. Jag vill här dela med mig av en lista på aktiviteter som jag upplevde som oerhört viktig och den var  handledande mot tillfrisknande i min vardag. Ännu idag går jag tillbaka till den när jag känner att jag behöver det för mitt mående, dvs back to basics. Jag satsade på att göra ca 10 aktiviteter varje dag, beroende på hur jag mådde.

  • Jag har klätt mig i trevliga kläder
  • jag har lyssnat på radio
  • Jag har iakttagit människor
  • Jag har ätit en god måltid
  • Jag har betraktat molnen
  • Jag har vistats utomhus
  • Jag har skött om grönväxter
  • Jag har varit intresserad av vad människor har sagt
  • Jag har lagt märke till bra saker som har hänt familj och vänner
  • Jag har uppmärksamt lyssnat på vad vänner berättat om sina liv/sysslor
  • Jag har tittat på ett vackert landskap
  • Jag har tagit en promenad
  • Jag har träffat en vän eller bekant
  • Jag har gått på bio eller teater
  • Jag har besökt ett museum
  • Jag har spelat kort eller schack
  • Jag har tittat på solnedgången
  • Jag har sysslat med handarbete eller pyssel
  • jag har lärt mig att göra nya saker
  • Jag har samlat olika föremål
  • Jag har gett någon ett råd
  • Jag har läst en bra bok
  • Jag har tillbringat tid med min familj
  • Jag har besökt ett lopptorg
  • Jag har hjälpt någon annan
  • Jag har möblerat om mitt rum/min lägenhet
  • Jag har talat i telefon
  • Jag har utfört frivilligarbete

Oavsett hur många aktiviteter man väljer att göra under en dag så finns det en som står över alla andra och den har jag valt att markera i fet stil. Det är superviktigt att ta en promenad om den så bara är 5 min lång (helst 15 minuter). En promenad ger så oerhört mycket för välmåendet under en dag. Jag pinade mig ut å gå fast jag inte ville lämna sängen ens och det var jobbigt och bedrövligt då men efteråt så tackade mitt psyke mig genom att ge mig glädje och lite pigghet och dagen blev genast lättare.

Fall hard – bounce high

Jag har kommit så pass långt i mitt tillfrisknande från utmattningsdepressionen att jag nu ser när andra är på väg åt samma håll som jag var. Jag önskar att jag kunde säga något till personen, något som gör att den klarar sig undan, men jag vet inte vad och jag vet inte ens om det går.

Det tog mig mer än 15 år, från starten till att det small, att fatta vad som skedde och vad jag höll på med som jag borde låtit bli. Det tog mig mer än halva mitt liv att inse att jag inte levde som jag borde. Jag fick många tecken på vägen men jag fattade inte vad de var för något, sjukdomar, migrän, milda depressioner osv. Det krävdes en rejäl smäll för att jag skulle fatta på riktigt. Jag insåg ju när jag t.ex låg där i feber att jag måste ändra något men sen halkade jag in på fel spår igen. Om jag går tillbaka till gamla vanor nu så dräneras jag på energi, blir irriterad på allt och alla och tappar lusten för det mesta. Jag har inget val än att hamna på rätt. Och det är ju bra 🙂

När jag nu ser andra bete sig som jag gjorde i många år innan så står jag och tittar på och dessutom på avstånd för att inte dras med själv. Jag har inte energin längre att vara nära en sån person, Jag dräneras. Jag kan inte hjälpa personen i fråga för den personen behöver nå sin botten för att förstå sin egen situation och ändra sitt liv.

trampoline

 

Minimalism – fokus på det viktiga i livet

Jag är oerhört tacksam för att jag fick höra talas om minimalism ca 1,5 år innan utmattningsdepressionen small till. Minimalism har hjälpt mig både innan och efteråt. Utan det skulle vägen till tillfrisknande vara mycket längre.

Vad är minimalism? Minimalism för mig handlar om att göra sig av med det onödiga för att ge plats för det som är viktigt i mitt liv. Att enbart äga det nödvändiga och det som ger ett värde. Jag har flyttat många gånger i mitt liv och vid varje flytt har jag blivit förvånad över hur mycket saker jag samlat på mig; kläder jag aldrig använt eller enbart använt en gång, för att inte prata om de plagg jag sparat i flera år för att det kommer att komma en dag då jag får användning för dem. Jag hade massor med onödiga saker i köksskåpen som jag aldrig använde men som tog plats; flera kastruller, knivar, skålar, lökhackare m.m. Prydnadssaker som jag innerst inne inte tyckte om men som jag inte täcktes slänga för att jag hade fått dem av någon.

Jag märkte en oerhörd stor skillnad i stressnivå när jag gjorde mig av med i stort sett det mesta jag ägde. Det kändes oerhört befriande! Jag tittade ut över min lägenhet och jag tyckte att det var så skönt att slippa tänka på att jag måste vattna blommorna eftersom jag inte hade några som måste tas om hand längre. Min koncentrationsförmåga blev bättre och jag kände mig lugnare inom mig när jag inte såg en massa saker som stal min uppmärksamhet längre. Jag som tidigare hade varit så lättdistraherad kunde plötsligt fokusera på saker!

Kreativiteten började blomma för mig. När sakerna inte längre tog bort fokus så dök det upp både den ena idén efter den andra och jag kände en härlig känsla av frihet sprida sig i kroppen. Tankar på att jag skulle säga upp mig från jobbet och packa en väska och bara resa iväg och göra något helt annat dök upp. Plötsligt kändes det mesta så mycket lättare! Det fanns även TID för att göra roliga saker. Grejerna hade även snott delar av min värdefulla tid bara genom att distrahera mig. Nu när kreativiteten flödade så började jag tänka över mitt liv och vad jag egentligen ville göra mer och mer. Människor framför saker. Upplevelser framför saker. Minimalismen satte nyckeln i låset till en dörr som jag senare öppnade när utmattningsdepressionen fick mig att reflektera ännu mer över mitt liv. Nyckeln till framtiden.

Det var även oerhört jobbigt vissa gånger då jag skulle göra mig av med saker då det kändes som att något inom mig försvann och det blev ett hål kvar. Materialistiska saker hade blivit en del av mig. Jag tyckte att det var lättare att slänga sakerna än att skänka bort dem eller sälja dem på loppis. De saker som var mest smärtsamma att göra mig av med, tex gåvor, slängde jag då jag inte ville att de skulle hamna hos någon annan. Jag hade en kompis med mig som stöd när jag gjorde mig av med det jag tyckte att var jobbigast. Missförstå mig inte, jag VILLE göra mig av med sakerna men vissa grejer drog fram obehagliga känslor i bröstet. Ungefär som separationsångest eller som de känslor man känner när man gör slut med någon. Lyckligtvis så försvann de känslorna direkt efter att jag gjort mig av med grejerna. Jag fick ett rejält uppvaknande över hur fäst jag varit vid materiella ting.

201704051747066668_sbig

Min väg till utmattningsdepression

Nu efteråt kan jag tänka att herregud vad många år jag slösat bort på att leva som jag gjorde och samtidigt så är jag så oerhört tacksam för att just Jag fick utmattningsdepression så att Jag fattade hur jag inte ska fortsätta att leva mitt liv.

Mitt recept på utmattningsdepression

  • Jag lyssnade inte till mitt hjärta.
    • vänner – jag umgicks med personer som inte ville mitt bästa och som inte var bra för mig. I efterhand fattar jag inte vad jag fick ut av det. Hellre ensam än med fel umgänge.
    • utbildning – jag läste det som var smart för att få ett bra jobb, inte det som jag brann för. Jag vantrivdes större delen av mina 9 utbildningsår med studierna men härdade ut för att säkra min framtid.
    • jobb – jag tog jobb som var tråkiga och inte gav mig något men för att de var i linje med min utbildning/lönenivå.
    • självvärde – jag kände inte att jag räckte till så jag överpresterade eller kände ångest över att jag inte gjorde tillräckligt, stressade upp mig över småsaker som om mitt liv hängde på obetydliga detaljer. Killarna jag träffade var inte bra för mig heller.
  • Jag lyssnade inte till kroppens signaler på varken sjukdomar eller slängar av depressioner. Jag tyckte att allt sånt var normalt och rättfärdigade allt för mig själv med dåliga ursäkter.

 

Don´t be afraid to grow, end bad habits, leave dead end jobs, cut off unhealthy relationships and toxic friendships. Take initiative.

 

Hur jag tog/tar reda på hur jag vill leva mitt liv

Det är enkelt att säga till någon att se över hennes liv och ändra de bitar hon är mindre nöjd med till det hon verkligen vill göra. ”Ta tillfället i akt och gör det du verkligen vill göra! Du har bara ett liv!” Men hur ska man veta vad man egentligen vill göra om man är ovan med att reflektera över sitt liv och aldrig egentligen känt efter?

När jag fick utmattningsdepression så tvingades jag reflektera över min livssituation, de  val jag gjort hittills och fundera över min framtid. Det var ohållbart att fortsätta leva som jag gjorde. Jag hade inget annat val än att börja följa mitt hjärta för att må bra igen.

Men hur kommer man fram till det då? 

Jag visste inte vad jag ville göra och hur jag ville leva. Däremot visste jag vad som lett mig till utmattningen och jag visste vad jag verkligen inte ville göra. Jag gjorde en lista med sånt jag verkligen inte ville göra och varför. På en annan lista skrev jag sånt som jag tycker om att göra, stora som små saker. Så småningom klarnade det för mig vad jag ville på ett ungefär och allt efter hand sätts pusselbitarna på plats och möjligheter öppnar sig. Bara genom att vara medveten och ha fokus på det jag önskar. Du ser vad du vill se. Du finner vad du vill finna. 

take-the-first-step-in-faith-you-dont-have-to-see-the-whole-staircase-just-take-the-first-step-32